Konstnären Kjartan Slettemark har lämnat oss. Det första av Kjartans verk jag såg var passet där han bytt ut sitt ansikte mot president Nixons och som han sedan reste runt med i Europa och USA. Vilken kick jag fick, det var så skönt respektlöst, en drift med auktoriteter och på sin tid även politiskt sprängstoff. Jag minns också känslan av befrielse, att konst inte bara behövde vara tunga målningar av holländare vilket ju är det man som barn och besökare på muséer ofta fick se. Genomgående bestod Kjartans konst av just de beståndsdelarna, han var provokativ, rapp och smått genialisk i sina stunder.
5 kommentarer:
Jag är inte så bevandrad i konstvärlden men vilken härlig kis!!! Så synd att han har lämnat...
vad sägs om en pudeldräkt för att hadra hans minne?
hedra*
Tack för detta, nytt för mej. Ska läsa mer om Kjartan.
Ha det
Mille
Ja, vår norsk-svenske Kjartan var i sannhet en fargerik person. Vi har i tillegg mistet en nasjonal heltinne - forfatteren Anne Cath Vestly, som døde i helgen. Jeg vet ikke hvor godt kjent hun var i Sverige, men hun var vel på et sett det nærmeste vi kom til å ha vår egen Astrid Lindgren (minus magi pluss en dæsj sosialrealisme fra 50-60-tall). Hun var fin.
Skicka en kommentar