tisdagen den 26:e augusti 2008

ursäkta röran vi bygger om

Det är inte bara inom schack som man gör en rokad, även Kokos Flanells blogg är drabbad.

Såhär är läget: Mustafa tar över bloggen och resterande Kokos Flanell återgår till att bara pyssla (ihop med Mustafa då förstås) på torsdagskvällar.

Alltså kommer det ändras lite i bloggen, utseendet, adressen osv. Hav tålamod, det blir bra detta.

måndagen den 25:e augusti 2008

imorgon redan idag

Det kanske tycks vara fel på min tidsuppfattning då jag i mitt tidigare inlägg säger att jag ska skriva mañana men istället skriver ett inlägg till redan idag.

Anledningen är att jag vill dela en sak med er, nämligen den här skylten jag stötte på idag:
Det har aldrig tidigare fallit mig in att en gata kan ha kropssdelar. Om foten och handen är magasinerade just där så undrar jag vart bålen, huvudet och de inre organen tagit vägen? De övriga lemmarna, var finns de?

Ser inte handen lite sådär spooky ut, som att den är påväg att hypnotisera en?

long time no sew

Tiden flyger. Det händer saker hela tiden och uppdateringen av bloggen har blivit lidande av min mañana mañana-mentalitet.

Snart kommer hösten och då kommer den här röven värma både systolen och datorstolen men fram tills dess hoppas jag få njuta lite mer av laidbackstilen och bekymmerslösheten.

Men jag är förstås inte helt sysslolös, mitt i allt fick jag en beställning som löd såhär:
något till en 6-månaders, något till en 3-åring och en filt. Då blev det det.

Fillingar (size ca 74) i rött uggletyg och turkosblåa muddar nertill och i midjan.

Tröja (size ca 104) i det turkosa kanintyget med brun mudd i v-ringning, ärmslut och midja.

Filt, likadan som denna, i använt vintagetyg och turkos kanintrikå.

En väldigt skön grej är att det turkosa kanintyget nu är slut. Inte för att jag inte gillar det men det är en tillfredställelse att även göra slut på tyger istället för att bara samla på sig dem.

Vi ses mañana!

fredagen den 8:e augusti 2008

Göteborg battlar Malmö

Malmö har satt sitt f.d. landmärke Kockums-kranen på en tröja. Varför ska Göteborg vara sämre när vi dessutom fortfarande har Eriksbergs-kranen kvar? Låt mig därför presentera mitt stoltaste tryck ever:
Till historien hör att Eriksbergskranen är mitt första möte med Göteborg. Jag var 15 år och bodde i Solna och min store idol Michael Jackson skulle spela i Sverige, fast på Eriksberg i Göteborg. Vi köade för biljetter och mina kompisar sov utomhus i sovsäckar i en vecka (jag fick inte för mina föräldrar). Fatta lyckan när vi hade biljetterna i handen!

Sen bar det av till Götet. Det första vi gjorde vid ankomst var att ta en bild av oss med hotell Sheraton i bakgrunden. Michael Jackson skulle nämligen bo där och tanken på att han skulle befinna sig i ett rum på hotellet samtidigt som vi fotograferades utanför var svindlande, vi var så nära så nära.

Konserten var grym fastän jag fick bäras ut eftersom jag blev klämd mot staketet när jag stod längs fram. Staden var trevlig men vi tyckte det var lite provinsiellt och på ett sånt där störigt tonårsvis förundrades vi över att spårvagnsdörrarna inte öppnades av sig själva, vi var ju vana vid tunnelbanan (ni kan bara tänka er vilka otroligt världsvana 15-åringar vi var).

Nu bor jag i Göteborg och passar på att hylla min (inte alltid kärleks-) historia med staden på det här sättet.

Med detta inlägg vill jag även tacka för mig i åtminstone 10 dagar framöver då jag varken kommer ha tillgång till datorer, symaskiner eller tryckutrustning. So long mina vänner!

onsdagen den 6:e augusti 2008

blommigt och snårigt

Tänk vad snabbt höstkänslan infann sig. Flera kvällar i rad har jag suttit insvept i en filt, druckit earl grey och virkat på en tjock höst-/vinterbasker. Det där med virkning är kul, jag tror att jag är en naturtalang för det bara flöt på trots att det var första gången jag virkade något annat än ett snöre.

Sen har jag spenderat lite tid med att färdigställa några påbörjade sygrejer:
En tunika i brunt tyg med vita, snåriga hallonbuskar och turkosblått rådjurstryck. Kantbanden är jag extra nöjd med eftersom de har så fin röd färg som drar lite mer åt det orangea, de har tidigare använts till en klänning. Ni kanske tycker jag är extremt picky men jag har väldigt svårt för den där dassigt fula röda färgen som finns på kantband och i det, för mig, svårförståeliga maritima modet (sorry alla sailors därute).

Sen har vi en härlig filt med orangea blommor och turkos kanintrikå.

Lika härlig filt men lite varmare pga sin ena fleecebeklädda sida.

Sist men inte minst den galna, brokiga filten som består av ett slags tryckt lapptäckstyg i gröna och rosa nyanser. Det finns onekligen mycket att titta på men det är tilldragande i all sin brokighet. På andra sidan ett rostbrunt fleecetyg.

måndagen den 4:e augusti 2008

those were the days

Visst ser det ut som om jag varit sjukt produktiv? Det har jag iochförsig också, fast jobbet har varit uppdelat på moment och dagar och på så sätt får man värsta effektivitetsruschkänslan när det är klart.
Det här är kanske inte ett tyg jag skulle köpt i vanliga fall men när jag såg det hängandes så kände jag intuitivt att det skulle göra sig väldigt bra som kimonos för det känns ju onekligen lite asiatiskinspirerat. Av tygbesparingsskäl blev den ena kimonon kortärmad men den blev
nog favoriten av dessa två för den är så otroligt fin på.

Det här fina, brun-/vitrandiga tyget, som nästan är lite murarskjortsinspirerat, fick bli två tunikor men varsitt tryck på. Det orangea trycket kunde blivit lite klarare tycker jag men det är ju också charmen med tryck att det inte alltid blir exakt som man vill.

Och så har vi nog min favvis här i samlingen, en kimono i härligt gubbskjorterutigt tyg med turkost rådjurstryck på.


Mitt i allt detta har det också hunnits med en picnic där vi varit omsvärmade av minst tusen getingar samt något som kan liknas vid ett studiebesök på en 50-talsfestival. Det var ganska intressant eftersom jag är totalt oinsatt i hela den kulturen/stilen men man märkte ganska snart att det (precis som i alla subkulturer) fanns ett gäng olika grupperingar men sina respektive koder och statements. Det fanns också en hel uppsjö av olika 50-talsbilar bl a lowrides som var så låga att inte ens en bohusräka skulle kunna slinka under dem. Allt som allt en händelserik helg.