hejdå 2008!

Årets sista dag är här och man behöver inte vara Herman Lindqvist för att känna att en historisk summering av det gångna året är på sin plats (jag skippar den blå kavajen, dock). Det finns många händelser, både på det privata planet och ute i världen, som jag skulle kunna beröra men eftersom detta är en plats där jag ägnar mig åt hantverkssjälvexponering får just det bli temat även idag. Därför, en klassisk årets-lista!

Årets plagg: Oj, det blir svårt. Hmmm, plagg är ju samma sak i både singular och plural så här väljer jag pluralformen och listar mina tre favvisar. Linnet (jag har ju tidigare utnämt 2008 till Carl von Linne-året), slipovern och ej att förglömma rittmeisterbyxan.

Årets upptäckt: Virkningen. Enkelt, schysst, snabbt och respektlöst.

Årets bot och bättring inför nästa år: Varför i herrans namn blev det bara en kjol i år? Vad gör alla halvfärdiga exemplar i hyllan?

Årets roligaste: Många, många grejer, t ex screentrycket, alla kommentarer jag fått (tack alla och fortsätt, ni sätter mitt hjärta i brand!) och att jag börjat sälja saker på bang.

Årets tråkigaste: De gånger konflikter uppstått mellan mig och utrustningen, ibland kokar det och man vill helst avreagera sig genom att ha sönder något men det känns inte så rock'n'roll att typ bryta av en virknål.

Årets önskan inför nästa år: Tid, lust och inspiration.

Sist, men inte minst, hoppas jag att ert gångna år varit bra och passar samtidigt på att önska er alla ett riktigt gott nytt år!

säg hej till kulturtanten

Även fast jag lovade dyrt och heligt att det var slut med halsvärmarna så blev det en till. Fy. Jag hoppas på lite dispens när jag säger att det är en gåva till svärmor. Den här gången blev det en sådan där riktig kulturtantslila med röda träknappar till.

Förresten, riktigt glädjande är att vintersolståndet inträffar idag! Nu vänder det och blir ljusare och ljusare, helt underbart.

Det kommer vara lite tunnsått med inlägg här under ett tag framöver men vi ses när vi ses. Trevliga helger på er allihopa!

freestylad vante

Jag blir modigare och modigare. Eftersom det förra vantförsöket förflöt utan några större komplikationer tänkte jag freestyla ihop ett par randiga vantar med virknålen. Det behövs kan tilläggas, för inom loppet av en månad har jag slarvat bort två par riktigt fina vantar.

Vanten på bilden är virkad runt, runt med hjälp av halvstolpar. Under virkarbetets gång har jag regelbundet provat för att kunna forma vanten med ökningar och minskningar. Ivrig som jag är skrevs inga detaljer upp men det är ju bara att köra på samma sätt (prova alltså) med vante nr 2 så blir det nog bra. När vantarna är klara ska jag virka ett långt snöre mellan dem som får löpa genom ärmarna på jackan, lite dagisfeeling kanske men troligtvis har jag bättre koll på vantarna då.

Nå, hissa eller dissa?

projekt rädda teakbyrån

En utomordentligt omtyckt nära släkting envisas med att alltid ställa kaffekoppar och vattenglas på min lilla teakbyrå fastän distansen till soffbordet är ca en armlängd. Flera gånger har jag sett att det blivit ringar på byrån och ve den dagen när ringen inte går bort, ackack vad det blir synd om gärningspersonen då.

För att slippa oroa mig och för att slippa komma med tråkiga du-får-inte-ställa-koppen-där-förbud tog jag ett snyggt gammalt hyllpapper som hittats på loppis, klippte till en oval som sedan kördes genom min lamineringsmaskin och så var glas-/koppunderlägget färdigt. Nu är det fritt fram att ställa vattenglaset eller kaffekoppen på teakbyrån, om de placeras på underlägget vill säga.

ont ska med konst fördrivas

Konstnären Kjartan Slettemark har lämnat oss. Det första av Kjartans verk jag såg var passet där han bytt ut sitt ansikte mot president Nixons och som han sedan reste runt med i Europa och USA. Vilken kick jag fick, det var så skönt respektlöst, en drift med auktoriteter och på sin tid även politiskt sprängstoff. Jag minns också känslan av befrielse, att konst inte bara behövde vara tunga målningar av holländare vilket ju är det man som barn och besökare på muséer ofta fick se. Genomgående bestod Kjartans konst av just de beståndsdelarna, han var provokativ, rapp och smått genialisk i sina stunder.

Läs mer om Kjartan här.

bilderna är lånade från nätet

tillverkad under pistolhot

Det blir den sista halsvärmaren som visas upp på ett tag, jag lovar, men jag var ju tvungen att göra en till. Samma garn som tidigare och likadana knappar som på den gröna. Och pistolen behöver ni inte oroa er för, den är i pepparkaksdeg och en gåva från en kompis.

grönt i sin enkelhet

Tänkte jag skulle unna mig en grön halsvärmare eftersom den turkosa använts varje dag och det kan ju vara skönt med lite variation ibland. Halsvärmaren är gjord i samma slags garn och på samma sätt som förra gången och nu liksom då är knapparna från butik Bolla. Jenny, som har butiken, har lyckats komma över ett gigantiskt lager gamla knappar och just dessa är ett par riktigt fina glasknappar från 50-talet som jag nog ska springa ner och köpa några fler ex av. Om man är intresserad kan hon maila över en pdf med bilder på en massa fina knappar som man sedan kan sitta och sukta över.

Nu är det bara 12 dagar kvar till vintersolståndet, sedan vänder det och dagarna blir ljusare och ljusare. Tjoho!

diggar diggar dig

Fnurr och OttoPippi diggar mig. Jag blir stolt och rörd, på riktigt. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på tuggummikedjebreven när jag var liten, eller ännu värre, hur det nästan blev inbördeskrig i Albanien pga pyramidspel. Så jag bryter kedjan här, men det betyder inte att jag inte blir glad!

rapport från Alberts och Herberts hood

För er som missat det så stod mina syjuntepolare och jag på Haga julmarknad i helgen. Förra året stod vi också där en helg och det var så otroligt kul att vi ville upprepa denna teambuilding experience än en gång.

Såhär någon dag senare är det skönt att med en känsla av befrielse och lättnad säga att detta också var sista gången vi stod på julmarknaden i Haga. Anledningen är framför allt det fantastiskt otrevliga bemötandet vi fick från de arrangerande damerna. Vi kunde ana tendenser redan i fjol men tänkte att det nog berodde på stress, nu har vi fått klarhet i att det med största sannolikhet är ett kroniskt tillstånd.

Detta till trots hade vi det faktiskt riktigt trevligt och i det stora hela känns det som en bra helg iallafall. Det absolut grymmaste var ju förstås att få så schysst respons från besökarna, shoutouts till er alla!

Här kommer några bilder på lördagens stånd, från vänster till höger:

du min kran, Eriksberg

Snygga eriksbergslinnet har fått en kompis i lilla tygkassen (23x28 cm). Det har också tillkommit fler linnen både för vuxna och barn. Och många mer grejer blir det ty I Love Eriksberg!

ett måste i varje fikarum

Lunch- och fikarum, liksom tvättstugor, är kända trätoplatser som ofta tapetseras med arga lappar innehållandes uppmaningar om skärpning. Ett alternativ till arga lappen kan vara en sådan här disktrasa där den klassiska frasen "din mamma jobbar inte här" screentryckts med korsstygnsbokstäver. Om den smygs in i fikarummet påverkar den nog på ett glatt och subliminalt plan. Blir det någon ordning då tror ni?

hatar du julen?

För några år sedan, på en annan julmarknad i Göteborgs stad, tittade en man på mitt bord och frågade: hatar du julen? Anledningen var likadana ljusstakar som dessa. Jag antar att det blev för mycket för honom att se den klassiska lilla röda (och ganska tråkiga) julljusstaken målad i svart med Jolly Roger på. Eller så ville han skoja till det. Vi får se om liknande frågor dyker upp på julmarknaden i helgen.