Att gosa med en strumpa står nog inte högt upp på önskelistan såvida man inte är fotfetischist. Varför känns det då okej att barnet ska gosa med en apa gjord av två gamla strumpor?Visst är det märkligt hur saker kan kännas okej eller inte beroende på deras placering? Låt mig ta några exempel:
- naglar på händerna = okej, naglar på golvet = inte okej
- hår på huvudet = okej, hår i handfatet (eller i maten) = inte okej
- spott i munnen = okej, spott i ansiktet = inte okej
listan kan broderas ut med fler exempel (någon kanske t o m tycker att "strumpa på foten = okej, strumpa till barnets gosedjur = inte okej") men jag tror ni förstår poängen.
Apan är gjord enligt denna princip, jättelätt och väldigt fin (och man behöver ju inte använda sig av gamla strumpor).
12 kommentarer:
Verkligen snitsig! Tjusigt!
Charmapa.
Så länge som strumpan är ren är den väl okej att gosa med. Men jag vet inte om jag skulle vilja gosa med en strumpa.
Vilken sötnos! Kul idé
//Lina
Underbar!! Kul idé!
TACK! SOM jag har letat efter den beskrivningen efter att ha snubblat på den för länge sen! Din blev jättefin!
haha strumpa är nog att föredra framför gamla kallingar iaf! man måste ju också sätta det i perspektiv med annat också menar jag, tänk dig ett par vita med fartränder så ska du se att du kan gosa med sockapan inom en snar framtid!
Men vilken söt liten Herr Nilsson!! Jättebra ide, för här har vi en tvättmaskin som äter strumpor tyvärr. Detta innebär att det finns hundra strumpor utan partner, så nu kan jag göra en hel MASSA apor av dem... Kul!
Jättesöt, vilken bra idé!! Man kan ju tvätta strumpan först...
Sen är det väl lugnt. Tycker jag.
han ser trevlig ut. påminner lite om en annan trevlig apa.
http://www.youtube.com/watch?v=0zUbyL6yez4
Du har roliga funderingar du. Men helt rätt. ALLT beror pa.......i vilket sammanhang, om man jämför med etc.
Vi gjorde handdockor av strumpor nár vi var sma.
Den blev jättesöt! Och är strumpan ren kan man ju gosa med den! Brukade leka lillstrumpa med ALLA strumpor jag kunde hitta när jag var barn!
Vad söt!
Jag hade samma problem - jag gjorde sockdjur till mina bröder men var itne säker på om det var så "trevligt" att ge bort. Gamla sockar liksom. Men jag tror inte de fattade att det var sockar och jag sade inget. Djuren blev asfina i alla fall, ska lägga upp dem på bloggen nån dag snart.
Nu har jag en hel burk med fina sockar som ska bli djur... :)
Skicka en kommentar